|
Samtal
med gud (översättning Baki Hasan) Gud, du har slutat skapa. Vattnet blir gammalt, elden är utan värme. Rötterna under jorden växer inte om. Allt mer skörd är utan säd. Människan har inte längre tid. Gud, du har slutat skapa. Masken vet inte hur ska den komma ur äpplet. Fågeln kan inte flyga högt. Barnet sträcker inte handen mot vinden. Allt mer är döda som lever. Av alla färger mest är det gråa. Gud, du har slutat skapa. Furan i min trädgård tårkar ut. Läpparna klistras ihop av bönens ord. Gud, det händer något förfärligt. Ljuset föds förfallet och gråt. Gud, skapa ett ljus som lever och som kan glädjas åt rosens blad. Gör så att människan sover med elden i handen och med ängelns dröm befrukta säden. Ta bort väntan, omskapa dig själv från början.
|